Dåligt mörtfiske och rädsla inför sommaren

Hej alla,

ja, sedan idfisket har det faktiskt inte blivit så mycket fiskelycka för min del. Jag lyckades fånga en till öring i den nya ån, på lite över 2,4kg, och sen var tanken att satsa lite på mörten. Men kylan förstörde den planen rejält. I nästan 2 veckor så hände det inte mycket alls och alla mina pass resulterade i antingen få eller enbart mindre mörtar. Enbart 2 stycken på 550g kunde jag föra över till fiskekontot, vilket inte är någon bedrift alls. Drömmen om en 900plussare tog slut i går när jag, förmodligen, lade mitt sista eller nästsista flötmetepass denna vår. Det var kolossala mängder med småfisk inne, och enbart enstaka större honor kunde landas. Men på det hela så blev denna satsning rejält misslyckad. Så är det ju vissa år! Det bästa är då att gå vidare till nästa art, vilket jag kommer göra nu framöver. En liten öppning kanske finns på måndag kväll, men väderprognosen ser så där ut nu så det återstår att se.

Annars är planen att testa ett nytt tillvägagångssätt på björkna i år; nämligen botlfisket med feedrar och korta helikopter-riggar! Denna engelska metod är mycket effektiv och skulle tillåta mig att lägga några extra pass tillsammans med lillan. Feederfiske är ju totalt omöjligt om jag ska ha med mig henne, men 2 boltspön med hangers hade underlättat rejält! Det ska bli intressant att testa denna metod, faktiskt! Första majveckan ägnas dock åt kalasfirande, då vår äldsta dotter Tempi fyller hela 7 år på torsdag, helt galet vad tiden går fort! Det blir alltså fest hemma, ett restuarangbesök och sen ponyridning och kalas med kompisarna på helgen=ingen tid för något fiske!

Efter det får man se vad vädret hittar på och om björknan har vaknat till liv. Och apropå väder; man blir absolut mörkrädd när man nu läser om skogsbränder! Det är april vi pratar om, mina vänner! Grundvattennivån sjunker också väldigt fort och flöde i åarna, åtminstone här hos oss i Kalmar, ska vi inte ens prata om! Om det inte kommer veckovis med regn framöver, så kommer vårfiskrt efter braxen i Hossmoån också vara förstört...för nu tredje året i rad! Mycket tråkigt och man undrar om detta blir det nya vanliga...Och folk är bekymrade över sina gräsmattor...att människan inte verkar ha förmågan att se verkliga problem förvånar mig alltid lika mycket! Jag drömde faktiskt om ett framtida vattenkrig för några nätter sedan, där snackar vi problem! Precis som förra året så får vi helt enkelt be om mycket nederbörd!!! Men tyvärr ser jag mycket mörka moln på horisonten, och det är inga regnmoln, tyvärr.

Ha en trevlig helg och skitfiske om ni kör något.

/Max

Skräbeåns tragiska nedgång

En gammal merit, mitt sik pb på 2,22kg från kära kröken år 2009.

Med vemod blickar jag tillbaka till den tiden då den mytomspunna, skånska Skräbeån dominerade landets sikfiske. Sedan det sena 80-talet stod denna lilla å i Bromölla för de absolut största sikarna, år efter år! Fiskar över 5 kilo har faktiskt tagits här och det gamla svenska rekordet på nästan 5,4kg fångades här. Och nu pratar vi vild sik, Västra Silen i all ära!

Fram till ungefär 2008-2010 så verkade det som om Skräbeån inte skulle tappa sitt fina sikbestånd. År efter år, lite beroende på väder och flöde, så togs det massvis med 2 kilos sikar, väldigt många 3 kilos sikar och under vissa år också ett gott gäng 4 kilosar! Väl kommer jag ihåg höst efter höst, när man ivrigt försökte komma fram med telefonen för att kunna boka in några dagar vid ån. Zon I, Zon II, Bondessons bro, kröken, den stora stenen...ja, ni som har fiskat i ån kan likt mig förknippa dessa begrepp med sikfisket i underbara, illaluktande Skräbe! Eller Svensktmetes dagliga rapportering av läget i Skräbeån varje höst, underbart!

Men sedan hände det något med beståndet...sikarna blev både färre och mindre. Naturligtvis kom det fortfarande upp stora fiskar, men det tycktes bli allt färre, för varje år som gick! 

I Svenskan kunde man se detta väldigt tydligt; från att ha dominerat siklistan nästan fullständigt vissa år, så har Skräbeån gradvis försvunnit ur denna tävlingslista. Numera anmäls det nästan enbart fisk mellan 1 och 2 kilo och större Skräbesikar är en bristvara!

Förra året var det sedan så pass illa, efter den extremt varma och torra sommaren, att fisket ställdes in på grund av för lite fisk och allt för lite vatten...och då hade man haft översvämningar längs med ån bara 1 år tidigare! En extremsommar kan slå ut en hel säsong, med andra ord. Kan detta bli vanligare med nutidens klimatförändringar?

Kröken med bra flöde, december 2010

Men även när flödet är bra är inte Skräbefisket sig likt längre! Bortsett från vattennivåerna då...vad har orsakat Skräbeåns nedgång? 

Det finns olika aspekter och synpunkter så klart; fisketrycket, vattenregleringen från Stora Enso, sälar, skarvar, nätfisket, m.fl. Och ja, alla dessa påverkar så klart, samtidigt som en del av de alltid förekommit i viss utsträckning! Men den absolut största faktorn, enligt mitt resonemang, måste vara miljöpåverkan. Östersjön har varit ett sjukt hav sedan ca 30 år nu och inte mycket görs för att det ska bli friskt igen! Laxfiskar, som just lax, öring och sik är feta fiskar som är extra känsliga för miljögifter och det är de som förmodligen har fått det svårast i Östersjön. De stora sikarna från Kalmarsund är sedan länge ett minneblott, nu följer nog tyvärr Skräbesiken efter! Än verkar det dock finnas väldigt gott om småsik,vilket kan innebära att det främst är de större fiskarna, som samlar på sig gifterna i sina större kroppar och som förmodligen har svårt att hitta tillräckligt med föda, som påverkas! 

Om vi, med andra ord, kan lyckas att reducera miljöpåverkan så pass mycket att Östersjön faktiskt skulle kunna må bättre igen så kanske vi kan få tillbaka dessa storvuxna varelser i våra åar och i vårt hav! 

Men....och detta men är mycket stort, har vi denna förmåga och vilja, när allt det ekonomiska ständigt prioriteras framför det naturliga och hållbara??? Jag vågar inte svara på denna dystra fråga!

God kväll önskar

Max