Nytt PB! - Den händelsefattiga sagan om rudan Gorbatjov

Där satt den, med råge! En småländsk drömruda på mycket fina 1640g! Nytt PB med hela 190g och ett ultra-vackert sådant! Fisken har aldrig tidigare fångats i sjön och jag fick äran att ge den ett namn. På grund av den markanta fläcken på huvudet, som liknar ett stort födelsemärke, så fick det bli Gorbatjov, efter den mannen som möjliggjorde att jag kunde flytta till Sverige :) Vi får se om Gorbatjov hälsa på igen i framtiden och om den kan bli större än så. Man vågar ju nu faktiskt drömma om ett rudaregg hemma i Småland. Det är en relativ ung fisk som säkert har mycket mer att ge, med lite tålamod!

Här syns Gorbatjovs "födelsemärke" precis under ögat :)

Vilket grymt fiskepass Max måste har haft, tänker ni kanske nu. Men nej, precis som titeln antyder så hände det nästan ingenting alls denna morgon. Jag fiskade i 5 timmar utan ett enda pill på flötet och det duggregnade stundvis. Det var rätt så milt i luften och jag var bara tacksam att jag slapp sitta i den varma julisolen, men rudorna hade annat att göra den dagen. Klockan hann bli 8 och jag kastade ut flötet en sista gång; "gutt...då har man återigen bränt 150kr i bensinpengar och suttit här och slösat bort livstid" hann jag tänka! Det tog nämligen inte mer än 10 sekunder innan flötet reste sig i klassisk rudastil! Kroken satt mycket fint och efter ganska så mycket liv, för en ruda, så kom då alltså Gorbatjov upp till ytan och gled in i min håv. En mycket fin och ljus fisk och jag började skaka litegrann. Den var enbart 42,5cm lång men hade en mycket grov kondition vilket resulterade i den magiska vikten 1,64kg! En fisk över 1,5kg har jag jagat sedan jag började fiska i sjön år 2014 och en fisk över 1,6kg hade jag inte ens vågat drömma om. 

Men ibland så krävs det helt enkelt bara ett enda hugg för att göra ett helt pass och en hel dag! :)

Skitfiske

/Max 

Kämpigt braxenfiske

Hej alla,

den senaste tiden har det blivit en del braxenfiske i ån och visst finns det fisk inne...även om 95% av de är mindre brax. Det har definitivt hänt något med Hossmos braxbestånd då det numera finns otroligt många fiskar mellan 1 och 3kg. Sådana har det knappt funnits förr. Jag kommer ihåg mitt första år i ån, 2012, där jag fiskade 5 nattpass på hösten. Man fick ca 4-5 braxar per pass och snittet var långt över 4,5kg! Jag tror jag fick 5 fiskar över 5 kilo på dessa 5 pass på den tiden, med en topp på 5,7kg. Årets 5 pass resulterade i ca 100 braxar, varav kanske 15 var över 4 kilo. Så var det även förra året. Hittills har jag endast kunnat få en 5a, men den högg i alla fall redan på första passet. Det blev en mycket fin två tonad sommarbrax på 5270g. 

Kompakt fisk på 4900g

Men man får verkligen kämpa för varje storfisk! De har även blivit rätt så smala har jag märkt. En fisk på 70cm kan numera väga under 4,5kg. Förr hade en sådan lätt kunnat pressa vågen ner till 5,3-5,5kg! Det är antagligen konkurensen från småbraxarna, i kombination med ett lägre fisketryck, och därmed mindre mat i form av mäsk, som gör att braxarna inte väger lika mycket längre. 

Smal sommarbrax på 71cm och 4720g

Men så är det, fisket och fiskarna förändras, vikter och mängder går upp och ner med åren. Förmodligen är det naturliga variationer. Det som är glädjande är ju att fiskarna blir fler, trots skarv och häger (som man ser allt fler av vid ån) och trots sälen! Och nutidens 3 kilosar kan ju bli framtidens 5 och 6plussare, om det nu skulle svänga igen om några år! 

Vad gäller sutaren så antar jag att även denna inte gillar braxenfesten i ån just nu, den håller sig nämligen undan rätt så mycket. Men det kanske blir fler fiskar lite längre fram! 

Nu är jag lite mätt på drop-backs och pipande larm, vilket innebär att jag fiskar efter en tystare art framöver; rudan. Leken lär vara över nu och jag är mycket sugen på min lilla skogssjö och undrar om jag kan överlista en av de stora fiskarna i år och om det fina viktsnittet håller i sig, eller till och med ökar mera nu på sensommaren! 

Skitfiske på er önskar

/Max

Fortsatt dåligt fiske och en pajad rygg

Hej alla,

kingen av de dåliga rubrikerna är tillbaka :) Men årets fiske gör det extremt svårt att skriva något mer positivt i mina inlägg. Det här blev resultatet av mina senaste fiskepass, för lite underhållning:

• Karp: 2 mindre
• Ruda: 2 mindre
• Karp: blankat
• Sutare: blankat
• Ruda: blankat
• Sutare: blankat

Visst ser det lockande ut att fortsätta fiska i år...Det är nog mitt sämsta år på mycket länge och under min första karpnatt i tält för i år lyckades jag även paja ryggen rejält, som grädden på moset (moset är min rygg då). Eller nja...ryggen har varit dålig i flera månader nu, men natten i tältet blev nog helt enkelt för mycket. Jag kände mig som en skalbagge på ryggen och hoppades innerst inne att jag inte skulle få ett run. Och så magiskt det blev...för jag fick inte heller något den natten...eller på alla andra pass sedan denna natt. Kanske var det bad voodoo som lade sig över min fiskesjäl och det håller just nu i sig. För 3 veckor sedan kunde dottern och jag i alla fall skrapa ihop 2 mindre spegelkarpar på ett kort kvällspass i Linnéasjön, det var skojigt, men det är inte exakt några specimenfiskar! 

Här sitter jag (fortfarande glad och nöjd) vid den ljuva Bjursjön och inleder årets semester. Det var min andra natt i denna sjö och fortfarande känns det ok att ha blankat, det är ju inte lätt med karp och nya vatten så det får ta sin tid. Jag har dock lärt mig en sak; jag har noll förtroende för Heli-riggar! Denna sjö har mycket mjuk botten och det kräver det lilla extra för att få en bra presentation. Men Helis, som många andra kör med i detta vatten, är inget för mig. I stället kommer jag köra på mina trogna pop-up riggar med safety clip. De måste helt enkelt justeras en hel del, vad gäller sänkets vikt och framförallt tafsens längd! Men visst kan det göra all skillnad under ett pass att ha förtroende för sina riggar!!!Fortsättning följer. 

Under årets rudapremiär kunde jag i alla fall få upp 2 fiskar, men det var mycket dålig aktivitet och toppfisken vägde enbart 1100g. Dock så ökar medelvikten i den sjön jag fiskar i för varje år och jag kan absolut tänka mig fiskar över 1400-1500 denna säsong, med lite flyt! Dock känns det kalla vädret just nu inte alls som det rätta rudavädret och jag får kanske avvakta innan jag åker upp igen! 

I stället blev det ett pass hos naprapaten idag, som glädjande nog kunde hjälpa mig på plats direkt. Nu blir det träning på gymmet varannan dag, stretchövningar och promenader för att få igång ryggmuskulaturen igen! Snart ska tysken då åter vara på banan igen och visst ska det fiskas en hel del! Hela juli har jag semester och under första halvan av augusti är svärmor på besök, vilket innebär lite mystid med min kära fru och förhoppningsvis även några karpdygn, om nu ryggen tillåter detta!

Hoppas ni har bättre fiske i år!

/Max

Mycket dåligt majfiske i år

Hej alla,

här inne har det varit lugnt ett bra tag nu. Det beror inte på att jag inte haft tid att komma iväg, eller på att jag har dött...utan helt enkelt på faktumet att mitt majfiske har varit extremt dåligt. Det har nog aldrig hänt att jag i stort sett har blankat under en hel månads tid.

Varken mört, björkna, brax eller sutare har visat sig från sin trevliga, nappvilliga sida. Konstigt nog så verkar kylan som rådde i maj vara förklaringen. Bjröknan kom aldrig in för lek, mörten försvann när det blev kallt och braxen och sutare har delvis varit låsta för mig (inget Hossmokort) och delvis har vi återigen vattenbrist i våra kuståar, vilket innebar att fiskarna lös med sin totala frånvaro när jag äntligen kunde fiska i Hossmoån den 1/6...Så kan det gå.

Apropå vattenbrist så är läget inte så pass illa som det var förra året. Glädjande nog har vi ju som sagt haft en mycket kall vår och även sommaren verkar, i alla fall just nu, kunna bli mycket lagom, tepemraturmässigt. Även vi i soldränkta Kalmar får minst 1 dag med regn per vecka just nu och det gör i alla fall att naturen mår rätt så fint. Längs med vattnet är allt supergrönt och det märks att växterna har fått nytt liv i sig efter fjolårets supertorka. Detta är en mycket lugnande känsla för mig.

Om vi nu hade kunnat få ordentliga höstflöden, en snörik vinter och ett riktigt bra vårflöde till nästa år så blir jag mer än nöjd...men det kanske är för mycket att önska sig! Vårfisket efter lekbrax i Hossmo har i alla fall varit katastrofalt dåligt för tredje året i rad nu. Jag vet faktiskt inte om detta någonsin har hänt förr!

Men man får helt enkelt anpassa sig efter rådande förhållanden. I morse lade jag ett litet feel-good pass i ån, mest bara för att, men blankade återigen.

Djungelfiske i en fisktom å.

Helt fisktom var det naturligtvis inte; man såg en och annan braxen rullar och hela ån är full av löja. Om 1-2 månader så ska det sedan äntligen vara möjligt att fånga stora braxar och sutare igen. Det gäller då bara att pricka in rätt dag, rätt stigning och och storlek! Hur lätt som helst...men det ska bli superskönt med hugg igen!

Tills dess så blir det faktiskt en hel del karpfiske för mig nu! Om 2 veckor har jag bokat in 2 nätter och efter det blir det minst 2 längre pass till! I år jagar jag reggkarpen och det finns ett gott gäng i de sjöarna jag ska fiska i! Kommer det hugga en sådan? Vi får se!

Skitfiske på er och jag hoppas att ni har haft en bättre vårsäsong.

Allt gott!

/Max

Lokala åtgärder; enbart så kan Östersjön räddas!

Detta inlägg är något mer formellt än vanligt då texten ska skickas till kustkommuner, länsstyrelser och tidningar i Kalmar Län, samt till miljöministern Isabella Lövin.

Kuststäderna hemma i Kalmar Län växer så det knakar; min egna stad Kalmar har stora visioner och vill växa med ca 1000 invånare per år. Mycket energi och fokus läggs på utvecklingen och tillväxten av staden. Att allt fler människor bosätter sig vid ett döende hav verkar ingen bry sig om. Det är kortsiktighetens tillväxt, bostadspriserna och location som gäller! Havsnära hyresrätter hyrs numera ut för 12- även 15.000kr i månaden, bostadsrätter och villor nära havet kan gå för en 3, 4 miljoner!

Men vem kan egentligen inte lägga märke till miljön under ytan; till de igenväxta och fiskfria badvikar, till den omfattande årliga algblomningen, skarven, lantbrukets näringsflöde in i havet via åarna, och till de helt syrefria bottnar som blir allt fler och allt större? Det finns en obehaglig känsla hos många när de blickar ut över vårt lilla hav, men ignoransen och förnekelsen är större och vinner vid varje tillfälle! Och ingen hade reagerat lika passivt och nonchalant om en hade köpt en lägenhet eller en villa framför en trädgård eller skog som är döende, fågelfri, vars mark är förgiftad och vars djurliv inte rekommenderas att äta pga diverse miljögifter! "Hela regionen ska utvecklas och växa" heter det hela tiden...men miljön under ytan är också en del av vår region!

Så varför bryr vi oss så pass lite om vår Östersjön och, i synnerhet, om vårt Kalmarsund!? Frågan är svår att besvara men vårt sätt att hantera denna miljö har resulterat i ett mycket sjukt hav, så pass mycket ör säkert! I årtionden har vi våldtagit Östersjön med vårt sätt att leva och överproducera- och konsumera. Påverkan är våldsam och kraftig, men åtgärdorna och lösningar kan vara lika kraftiga och i stället positivt våldamma. Det är just snabb och våldsam förändring och förbättrning som krävs nu och det är faktiskt möjligt att förändra ganska mycket på ganska kort tid!

Tyvärr har jag, som så många andra, förlorat hoppet i och förtroendet för den EU-baserade politiska makten. Gång på gång har den svikit den lokala, regionala och nationella miljöpolitiken och den fiskerelaterade miljövården. Och det är just på den lokala och regionala nivån, tillsammans med och med hjälp av den nationella, som förändring kan ske!

Jordbruket
Runt 50% av all fosfor och kväve som tillförs havet utanför den svenska kusten kommer från lantbruket. Här ska det inte bara ställas om till mer hållbart och ekologiskt lantbruk, utan det bör också finnas en näringsfiltrerande damm- eller dike vid varje odlingslantskap! Har man råd och plats för en åker så kan man också ha det för en sådan damm. Dessa kan även användas till att spara regnvatten för torra perioder under året!

Muddring och restaurering av havsvikar
Grunda havsvikar är extremt livsviktiga för det kustnära djurlivet och mångfalden och bör muddras och restuareras regelbundet! Man hade kunnat börja med 2-3 vikar nära Kalmar och studerat utveckling över en period av några år; många vikar små! Det är där åtgärderna kan vara som allra viktigaste!

Musselodlningar
Fler odlingar av blåmusslor längs hela kusten (där förutsättningarna finns, naturligtvis). Exemplet i Hagby, söde rom Kalmar, är grandiost och det är denna odling som bör tas som referens för fler projekt! Musselodlingar kan även producera tonvis med djurfoder, utan någon som helst gödningseffekt via näringsämnen!

Skydda leken
Allt nätfiske förbjuds i vatten ner till 3 meter djup! En sådan lagstiftning har precis gått igenom i norra Sverige och bör anammas här hos oss. Nätfisket påverkar reproduktionen av de för havets balans så viktiga predatorerna (abborre, gädda och öring) negativt och är mycket enkelt att förbjuda! Fiskeförbud med handredskap bör också gälla redan från 1. Mars varje år, istället för 1. April! Det bör även ges fler resurser till nya gäddfabriker längs med hela kusten, dessa ger effekt!

Stor satsning på fisketurim
Denna bransch bör utvecklas något enormt, då den kan säkerställa ett hållbart och långsiktigt fiske. Exempel från diverse länder över hela jordklotet visar att fisketurism kan skapa många jobb, generera många intäkter och är extremt hållbart. En levande fisk är värd så mycket mer än en död!

Plastsamlardagar
Plasten påverkar Östersjön och den strandnära miljön! Unga människor visar just nu vägen och vi vuxna bör följa efter. Anordna årliga, storskaliga plastsamlardagar längs med hela kusten! Det finns mycket att plocka upp där ute!

Förbättra teknologin för reningsverk, avlopp och industrier
Det är inte bara jordbruket som släpper ut mycket näringsämnen! Diverse industrier, reningsverk och avlopp står för ca 25% av utsläppen till havet. Om teknologin kring filtrering kan förbättras, samt om tillsyn och reglering av avloppsrengöring kan utökas och bedrivas mer regelbundet kan utsläppen även här minska kraftigt!

Och slutligen: Ett totalstopp för bottentrålning utanför de svenska vatten!
Denna åtgärd är mycket svårare att genomföra och mycket större och det är mer på nationell nivå denna måste hanteras. Då gäller det dock att motsätter sig EU:s gigantiska och korrupta fiskeripolitik, en uppgift som är allt annat än lätt!

Med den sista punkten i åtanke så är det extremt viktigt att vi börja på micronivån; den lokala och den regionala. Om vi hela tiden fokusera på helhetsbilden, på hela Östersjön, så kommer vi inte ge liv och kraft åt det så viktiga förändringsarbetet. Motståndet och byråkratin är enorm och viljan att förändra påverkas negativt av dessa faktorer, som vi har sett de senaste 20-30 åren! Om vi hade kunnat satsa på en åker, en å, en havsvik, ett reningsverk, en musselodling, ett nätfiskat område, etc, etc, etc i taget så hade vi kunnat se småskalig förändring, som dock är fungerande och hela tiden i gång! Detta är mitt krav och min dröm för framtidens Östersjön och Kalmarsund!

Fiskesverige och fisketyskland; två helt olika världar!

Hej alla,

som många vet så är ju jag från Tyskland och det är ytterst intressant hur pass mycket fisket och själva fiskementaliteten skiljer sig mellan Sverige och Tyskland. Jag har upplevt bege världar och jag hade inte för en miljon kronor, eller Euro, valt att fiska i Tyskland. Via diverse kompisar och kontakter och genom min guideverksamhet för många år sedan i Växjö, så har jag fått höra väldigt mycket och det ville jag dela med mig lite :)

Fiskelicens och fiskekort
Alla sportfiskare, alla som vill fiska, måste skaffa sig en licens, något slags körkort för fiskare. Denna ger grundläggande kunskap i tysk fiskerilag och kostar ca 2000-3000kr. Tyvärr medöfr denna licens att många tyska fiskare tror sig veta precis allt om alla moiliga fiskemetoder, vilket kombineras på ett utmärkt sätt med den tyska ledarmentaliteten, men som andra människor tröttnar på rätt så fort.

Catch and Release
Finns ej i Tyskland (förutom för karp...konstigt nog, då man också äter rikliga mängder med karp i Tyskland) och är till och med förbjudet. Tyskland är det enda landet, så vitt jag vet, som har denna syn på en beprövad och hållbar metod som C&R. I stället har "djurvännerna" genomdrivit, och detta redan för länge sedan, att all fångad fisk måste omedelbart avlivas...Vädligt många sportfiskare håller också med om detta och tycker det är helt galet med C&R.

Fiskekortpriser
Det finns ca 5 miljoner sportfiskare i Tyskland, vilket innebär att fisketrycket är enormt på sina håll. Om en klubb eller förening arrenderar ett vatten kan man lugnt behöva pröjsa en 5000-1000kr för ett årskort! Detta är mer regel än undantag i detta land.

Miljön
Tyskland älskar sin kol. Sedan 80-talet har brytningen av kol halverats....men bara till året 1995, sedan 95 har det brytits i stort sett lika mycket kol i Tyskland och man vill faktiskt inte ge upp denna smutsiga industri...Detta medför att både luften och vattnet, på sina håll, är extremt smutsiga. Lägg till lantbruket, den utbredda skeppstrafiken i landets stora åar, biltrafiken, regionalt surt regn...osv. Vi pratar ju ändå om nästan 90 miljoner människor! Detta har ledd till att många vattendrag mår extremt illa och fokus på denna del av naturen är inte alls lika stor som här hos oss! I ett helt gäng av Tysklands stora åar är strömvandrade fiskars populationer ner med ca 90%. Detta gör ett förbud mot C&R ännu konstigare...

Levande betesfisk
Denna fråga upprör tyskarna allra mest, eller så älskar de faktumet att vi faktiskt bedriver detta fiske. Många anser att detta är fruktansvärt djurplågeri (se alla andra punkter innan denna, i jämförelse) och att man inte bör kallas sportfiskare när man agnar med levande bete, utan snarare Hitler! Och ja, debatten finns ju här hemma i Sverige med, och ja, det är inte det mest humana vi fiskare håller på med...men sen så pratar vi om fiske, som ju i sin natur inte direkt är en djurvänlig aktivitet...om man ska se det helt krasst! Men man får stå för det om man nu bedriver det, anser jag! Sen finns det nog mycket värre saker vi utsätter naturen och diverse djur för!

Nu förstår ni kanske varför jag som gammal tysk tycker Sverige är ett (fiske)paradis och varför jag är sååå glad att bo i detta underbara land! :)

/Max

Dåligt mörtfiske och rädsla inför sommaren

Hej alla,

ja, sedan idfisket har det faktiskt inte blivit så mycket fiskelycka för min del. Jag lyckades fånga en till öring i den nya ån, på lite över 2,4kg, och sen var tanken att satsa lite på mörten. Men kylan förstörde den planen rejält. I nästan 2 veckor så hände det inte mycket alls och alla mina pass resulterade i antingen få eller enbart mindre mörtar. Enbart 2 stycken på 550g kunde jag föra över till fiskekontot, vilket inte är någon bedrift alls. Drömmen om en 900plussare tog slut i går när jag, förmodligen, lade mitt sista eller nästsista flötmetepass denna vår. Det var kolossala mängder med småfisk inne, och enbart enstaka större honor kunde landas. Men på det hela så blev denna satsning rejält misslyckad. Så är det ju vissa år! Det bästa är då att gå vidare till nästa art, vilket jag kommer göra nu framöver. En liten öppning kanske finns på måndag kväll, men väderprognosen ser så där ut nu så det återstår att se.

Annars är planen att testa ett nytt tillvägagångssätt på björkna i år; nämligen botlfisket med feedrar och korta helikopter-riggar! Denna engelska metod är mycket effektiv och skulle tillåta mig att lägga några extra pass tillsammans med lillan. Feederfiske är ju totalt omöjligt om jag ska ha med mig henne, men 2 boltspön med hangers hade underlättat rejält! Det ska bli intressant att testa denna metod, faktiskt! Första majveckan ägnas dock åt kalasfirande, då vår äldsta dotter Tempi fyller hela 7 år på torsdag, helt galet vad tiden går fort! Det blir alltså fest hemma, ett restuarangbesök och sen ponyridning och kalas med kompisarna på helgen=ingen tid för något fiske!

Efter det får man se vad vädret hittar på och om björknan har vaknat till liv. Och apropå väder; man blir absolut mörkrädd när man nu läser om skogsbränder! Det är april vi pratar om, mina vänner! Grundvattennivån sjunker också väldigt fort och flöde i åarna, åtminstone här hos oss i Kalmar, ska vi inte ens prata om! Om det inte kommer veckovis med regn framöver, så kommer vårfiskrt efter braxen i Hossmoån också vara förstört...för nu tredje året i rad! Mycket tråkigt och man undrar om detta blir det nya vanliga...Och folk är bekymrade över sina gräsmattor...att människan inte verkar ha förmågan att se verkliga problem förvånar mig alltid lika mycket! Jag drömde faktiskt om ett framtida vattenkrig för några nätter sedan, där snackar vi problem! Precis som förra året så får vi helt enkelt be om mycket nederbörd!!! Men tyvärr ser jag mycket mörka moln på horisonten, och det är inga regnmoln, tyvärr.

Ha en trevlig helg och skitfiske om ni kör något.

/Max

Skräbeåns tragiska nedgång

En gammal merit, mitt sik pb på 2,22kg från kära kröken år 2009.

Med vemod blickar jag tillbaka till den tiden då den mytomspunna, skånska Skräbeån dominerade landets sikfiske. Sedan det sena 80-talet stod denna lilla å i Bromölla för de absolut största sikarna, år efter år! Fiskar över 5 kilo har faktiskt tagits här och det gamla svenska rekordet på nästan 5,4kg fångades här. Och nu pratar vi vild sik, Västra Silen i all ära!

Fram till ungefär 2008-2010 så verkade det som om Skräbeån inte skulle tappa sitt fina sikbestånd. År efter år, lite beroende på väder och flöde, så togs det massvis med 2 kilos sikar, väldigt många 3 kilos sikar och under vissa år också ett gott gäng 4 kilosar! Väl kommer jag ihåg höst efter höst, när man ivrigt försökte komma fram med telefonen för att kunna boka in några dagar vid ån. Zon I, Zon II, Bondessons bro, kröken, den stora stenen...ja, ni som har fiskat i ån kan likt mig förknippa dessa begrepp med sikfisket i underbara, illaluktande Skräbe! Eller Svensktmetes dagliga rapportering av läget i Skräbeån varje höst, underbart!

Men sedan hände det något med beståndet...sikarna blev både färre och mindre. Naturligtvis kom det fortfarande upp stora fiskar, men det tycktes bli allt färre, för varje år som gick! 

I Svenskan kunde man se detta väldigt tydligt; från att ha dominerat siklistan nästan fullständigt vissa år, så har Skräbeån gradvis försvunnit ur denna tävlingslista. Numera anmäls det nästan enbart fisk mellan 1 och 2 kilo och större Skräbesikar är en bristvara!

Förra året var det sedan så pass illa, efter den extremt varma och torra sommaren, att fisket ställdes in på grund av för lite fisk och allt för lite vatten...och då hade man haft översvämningar längs med ån bara 1 år tidigare! En extremsommar kan slå ut en hel säsong, med andra ord. Kan detta bli vanligare med nutidens klimatförändringar?

Kröken med bra flöde, december 2010

Men även när flödet är bra är inte Skräbefisket sig likt längre! Bortsett från vattennivåerna då...vad har orsakat Skräbeåns nedgång? 

Det finns olika aspekter och synpunkter så klart; fisketrycket, vattenregleringen från Stora Enso, sälar, skarvar, nätfisket, m.fl. Och ja, alla dessa påverkar så klart, samtidigt som en del av de alltid förekommit i viss utsträckning! Men den absolut största faktorn, enligt mitt resonemang, måste vara miljöpåverkan. Östersjön har varit ett sjukt hav sedan ca 30 år nu och inte mycket görs för att det ska bli friskt igen! Laxfiskar, som just lax, öring och sik är feta fiskar som är extra känsliga för miljögifter och det är de som förmodligen har fått det svårast i Östersjön. De stora sikarna från Kalmarsund är sedan länge ett minneblott, nu följer nog tyvärr Skräbesiken efter! Än verkar det dock finnas väldigt gott om småsik,vilket kan innebära att det främst är de större fiskarna, som samlar på sig gifterna i sina större kroppar och som förmodligen har svårt att hitta tillräckligt med föda, som påverkas! 

Om vi, med andra ord, kan lyckas att reducera miljöpåverkan så pass mycket att Östersjön faktiskt skulle kunna må bättre igen så kanske vi kan få tillbaka dessa storvuxna varelser i våra åar och i vårt hav! 

Men....och detta men är mycket stort, har vi denna förmåga och vilja, när allt det ekonomiska ständigt prioriteras framför det naturliga och hållbara??? Jag vågar inte svara på denna dystra fråga!

God kväll önskar

Max

En kritik mot det hypermoderna sportfisket

För 10 år sedan såg jag inte att den marknadsorienterade nyliberalismen hade tagit an sig sportfisket...det gör jag nu!

Följande behövs nuförtiden för att fiska abborre och sedan sprida sina fångster på sociala medier:

Båt: 200.000kr
Motor 50hk: 50.000kr
3D ekolod: 20.000kr
Filmkamera: 15.000kr
Filmdrönare: 10.000kr
Spö och rulle: 5.000kr
Beten: 10.000kr
Diverse tillbehör: 10.000kr

Totalsumma: 320.000kr

Ni får gärna rätta mig om dessa siffror inte stämmer, de är en ungefär representation av de prylarna och priserna jag har hittat på nätet. Jag tappade andan själv där under någon minut, men insåg sedan snabbt att det ju i modern tid inte är några konstigheter alls med sådana summor! Vilken spinnfiskare som helst kan nu nå status, kännedom och foljare på diverse social media konton, den banken med lägst trovärdighet (för tillfället Swedbank, innan Nordea) fixar lånet! Eller varför inte skaffa ett sms-lån, det är ännu smidigare, notan betalar vi senare...eller aldrig, ingen bryr sig längre i ett system som är uppbyggt på skulder!

Men jag har en fråga till er, nej, två:

1) Hur mycket har allt detta fortfarande med fisket, naturen och själva njutningen, som oftast smälter in i en sorts meditation att göra?
2) Hur många medelsvensson-fiskare har egentligen råd med detta nu, och hur många sen när räntorna en dag stiger igen, som de ju är på väg att göra?

Är detta privat ansvar och hållbarhet? Handlar allt nuförtiden enbart om att skaffa prylar och därmed, ur den naiva människans syn, om status och självförverkligande? Om en majoritet av sportfiskarna verkligen tror detta så har nyliberalismen och marknadskapitalismen än en gång lyckats med att övertyga massorna och den individuella konsumenten! Var och en av oss (läs er) kan vara en teknologisk mästare och överlista abborren när som helst, var som helst. Var som helst är just nu Timmernabben, som ligger i kalmar kommun, för er som inte redan visste detta!

Men denna ytterst amerikaniserade dröm är i själva verkligheten en illusion. Ingenting är unikt längre om alla köper och kör på samma sätt och vis. Ingenting sticker ut och ingenting är därmed av något vidare värde. Förutom för företagen som faktiskt säljer in denna dröm. Deras marknadsvärde och intäkter stiger från år till år; det finns alltid en ny och fräsch jigg som överträffar den gamla, alltid en ny och ännu finare båt, en snabbare motor, ett ännu detaljrikare ekolod. Strävan efter mer och mer och mer tar aldrig slut och påminner om vår tidsålders största problem och hot: det överkonsumerande och totalt ohållbara förbrukarsamhället som enbart fokuserar på ytlighet och status. Med denna syn och denna livsstil är vi som ras och vår miljö dömda att förstöras!

Och tills dess vi återigen kan njuta av långsamheten, av väntandet, av en fiskedag utan napp, av en gammal, men ändå flytande båt, en helt vanlig jigg som har funkat i 30 år och fortfarande fångar fisk, och framförallt av att enbart vara människa, bakom flötet och i alla andra sammanhang, så ser det dystert ut för vår framtid!

Jag önskar en god kväll och (fiske)lycka utan större materiella tillgångar!

/Max

Sagan om drömiden

De senaste veckorna har jag levt i en drömvärld, då jag för några veckor sedan fick årets första id och denna första fisk blev den så efterlängtade 3a!!! Jag har fiskat id i 11 år nu, de första åren var inget vidare. Ni vet, när man bor långt ifrån vattnen, inte vet hur fisket fungerar riktigt, när fisken stiger, när den leker...osv, då är det tufft och det tar lång tid att lära sig. När vi sen flyttade till Kalmar 2012 så kunde man äntligen lära sig mycket mer om våriden, och detta varje säsong. Men först 2015 så släppte det rejält. Länge har jag legat under gränsen; 2880g år 2015, 2950g samma år, sen 2980g år 2016. Men det skulle dröja 3 år till innan 3an blev verklighet. Och så helt plötsligt, en kall dag i mars i år, enbart få ströfiskar i ån, så får jag ett enda hugg och kan efter en kort stund inte fatta att det är sant! En vacker id på hela 60cm och 3050gram! Äntligen!!! 

Ögonblicket där vågen visade vikten över 3-kilos-gränsen

Under hela perioden har fisket varit riktigt trögt med enbart ett fåtal napp per pass. Några dagar senare fick jag en mindre hona på 2330g och nyligen, bland nu redan väldigt många utlekta fiskar, så nappade ännu en fin hona på 2540g.

Mycket vacker vårid på 54cm och 2540g, hela 6cm kortare än 3an

Nu är jag ju pappaledig med lilla gosingen 3 dagar i veckan och änsålänge (håll tummarna) så har hon varit extremt snäll. Antingen kollar hon på pappa och vattnet och drömmar sig bort eller så sover hon en bra stund medans pappa fiskar :) Emellan blir det lite lek med gosedjuren och en flaska mjölk. Ett riktigt specimen-barn detta! :) Jag njuter av denna intensiva tid med henne och nu när värmen är på ingång så blir det säkert fler pass tillsammans!

Både pappa och bebis har koll på flötet!

En skön tupplur i vårsolen

Några dagar till ska det jagas id, även om värmen som drar in nu gör att leken lär gå över fort! Efter iden så ska jag jaga vidare på öringfronten; nästa mål för 2019 är en 4 plussare. 

Skitfiske på er alla!

/Max von id

Jakten efter nytt öring pb!

Årets första specimenfångst, Tempi hjälpte till med håvningen :)

Hej alla,

efter den milda februari så har mars varit riktigt kylig hittills. Vi hade -5 i Kalmar i natt och de senaste veckorna har det på grund av det kalla väddret inte blivit många pass. Det är tyvärr svårare när bebisen är med när temperaturerna är för låga! 

Som tur är så är den äldre dottern mycket tåligare och hon har varit med och fångat lite fisk med pappa. Till helgen ska det nu åter bli milt och jag hoppas att mina målarter öring och id snart är på gång! 

För några veckor sedan testade Tempi och jag fisket i sundet efter abborre, men det blev bara ett stort gäng mindre gäddor...precis innan vi skulle åka hem kom där dagens enda abborre på strax över kilot.

För någon vecka sedan blev det även öringpremiär och jag kom på att det var 4 år sedan jag fiskade öring riktat i kuståarna. Det var då på sin tid att jaga ett nytt pers i år och mitt nuvarande på 3240g ska inte vara omöjligt att slå! Redan det första hugget resulterade i en skaplig öring på 2900g och jag går nu och drömmar om en 4 plussare...vi får se.

Mycket vacker havsöring på 69cm och 2900g, tagen på spinnare.

I år fortsätter min nya specimentaktik att ta färre arter men större vikter och detta gör att jag kommer lägga tid endast på just id och öring fram till mitten av april! Både öring PB och id PB hade varit extremt roliga att få (id blir dock svårare), men målet är helt klart 3 skapliga fiskar i varje art till Småländskan och Svenskan. I år har vi nmäligen fått ihop riktigt fina lag till tävlingarna och dåp vill man ju bidra med kvalitativa poäng! Just nu är både ena dottern och jag lite förkylda, men till slutet av veckan hoppas jag på bättring och en del intensiva fiskepass! Vi får se vad som är på gång!

Även örra årets bröllopsdagspresent löstes in i helgen, genom en professionell fotografering i Stockholm. Denna bild kommer förevigas hemma på vår vägg; ett riktigt fint minne och visst är vi unga och vackra än! :)

Nya boots

Inatt fick vi runt 15 cm blötsnö...det är runt nollan, åarna är mestadels istäckta och det är inget fiske i sikte :(

Februari brukar vara min förorder-månad, just för att kunna höja stämningen litegrann under tiden man väntar på våren! Det blev ett litet paket från Karpfiskebutiken, som dock kommer först om någon månad. I detta paket finns fina slangbellor till karpfisket, några SBM boilies, lite smått och gott och, för att starta metesäsongen med: 4 fina avonflöten! Dessa ska inleda vårmetet och förhoppningsvis indikera diverse idhugg för mig. Ooohhh, vad man längtar nu!

En annan beställning gjordes på popuptackle.com och just den affären sålde riktigt fina termostövlar. Riktigt, riktigt bekväma och varma Norfins blev det även denna gång. Mina gamla hade jag i över 5 år och de har varit med på extremt många pass! Kommer sakna dem rejält, men de nya är nog ännu bätttre; löstagbart foder gör att jag praktiskt taget kan ha dessa på mig utan strumpor medans jag står i iskallt vatten. Samtidigt kan jag ha dem på sommaren när det är varmt, då helt enkelt utan foder.

Det är extremt viktigt med varma fötter, enligt mig i alla fall, och jag komme rihåg många ismetepass under tidigare år i Växjö, där jag satt med vanliga gummistövlar och frös sönder fötterna. Vilken enorm skillnad och med 600kr en grymt bra värmeinvestering.

Hur blir då fiskesäsongen 2019? Lätt blir den som sagt inte med 2 barn men redan effektiviserar jag tidsplaneringen och jag ser nu fram emot en hel del pass, med och utan barn. Tyvärr blev det inget Hossmokort i år heller, men förmodligen blir det ändå ett mer specimeninriktat år igen. Jaja, jag vet...jag borde enbart köra karp, men specimenrötterna sitter för djupt :) Detta betyder dock inte alls att jag inte kommer köra en hel del karppass i nya sjöar. Runt 50kg boilies väntar redan på dessa pass :)

Men nu under den senare delen av vintern och den första vårtiden blir det en del hederligt öringfiske i rinnande vatten. Om det vill sig så kommer jag få tillgång till ett superfint vatten där jag alltid velat fiska i och där finns en och annan riktigt fin öring! Håll tummarna.

Efter det blir det sen hårt idmete, då jakten på 3 kilos iden fortsätter i år! Vi får se hur lillan kommer gilla dessa planer, men hur är, än så länge, ett extremt lugnt och snällt barn, så några timmar i vagnen eller i bärsele på den fiskande pappan ska nog kunna gå vägen!

Håll ut, snart blir det vår och bättre tider!

/Max

Smålands Bronshunter

Jaha, där blev man återigen 3a i Småländska Specimentävlingen. Det finns ett visst mönster i detta och jag tror att det faktiskt är min grej att bli 3a! Genom åren har det blivit en individuell bronsplats 2013, 2014, 2016 och nu 2018...2015 och 2016 blev vi dessutom 2a i lagtävlingen, med De gamla och havet. Den individuella vinsten känns jättesvårt, jag har oftast helt enkelt inte möjlighet att lägga den tiden som krävs för att gå all in. Eller, rättare sagt, så väljer jag att prioritera familjen. Att kamma hem individuella bronsplatser och silverplatser med lag känns då ändå mycket givande. Men någon gång vill jag faktiskt landa på en plats 2 också! 2013 och 2014 var jag extremt nära. Tror det var 2014 när det enbart fattades 1,5poäng, men ändå, lite retande är det ju :)

Nyckeln är nog helt "enkelt" att optimera den fisketiden man har så att chansen att ta stora individer ständigt finns där. Lättare än så kan det ju inte vara...

Vi får väl se vad 2019 har att erbjuda!

Skitfiske på er, om ni nu är ute något.

/Max